söndag 18 januari 2009

Snart slut

Motet med tjejgruppen i byn efter utstallningen var ljuvlig. Plotsligt var de forsynta flickorna glada och pratsamma. Jag sag ngn ta den broschyr vi gjort pa engelska o hindi, lasa och stolt visa upp for kamraterna. Den hade rakat komma med och jag forstod det hisnande i beviset pa att DE gjort utstallning och att de kunde lasa den, som inte deras mammor kan. Jag hade givit dem en ny teckningsuppgift pa temat hur ser det ut i skolan och vad leker ni pa rasterna eller hemma. Medan teckningarna strommade in forsokte Elsa halla mote med kvinnorna. Rosten lat latt desperat for det anlande nya intresserade kvinnor som skulle prata daligt om de inte fick vara med i broderiklubben. Else gav aven hon en teckningsuppgift som det alls inte gick att prata om. Ha bildgenomgang med 25 kvinnor som inte gatt i skolan och lart sej att det ar lattare om en i taget pratar funkar bara inte. Sjalv bollade jag med tjejerna, hoppade kraka och annat skoj trams som de antligen hangde med pa. Sen pratade vi om teckningarna som vi tejpat upp pa en hyddorr. Denna gang med en av pojkarna fran hotellet som tolk eftersom vara sosialarbetarkompisar plotsligen blivit kallade till en annan stad. Han visade sej kanna folk sen tidigare och vara yngre an de flesta kvinnorna sa att de inte behover besloja sej for honom. Han var kanonbra tolk.
Se aven Elsas berattelse om UTSTALLNINGEN

Inga kommentarer: